Änglavakt

I fredags när husse o jag var ute o jagade hade jag änglavakt! Jag fick upp ett rådjur ganska snabbt o det drog iväg åt ett håll som det inte riktigt brukar.... (Jag har gps-pejl så husse kan på sin lilla enhet se precis var jag är.)

Först över bilvägen (70-sträcka) sen över järnvägen o in i skogen innan jag tappade vittringen. Husse plockade ur skotten ur bössan o la benen på ryggen för att möta mig när jag kom tillbaka på bakspåren, men jag tyckte det var lättare att ta en annan väg tillbaka eftersom jag kan omgivningen så bra. Jag tog istället granngatan som leder ut till gatan vi bor på, nerför den o sen stentrappan ner för att korsa bilvägen igen (50-sträcka) sen springer jag längs med bilvägen o järnvägen som går parallellt, innan jag tar järnvägsövergången o sen backen upp till gården där husse möter mig. Han hade hjärtat i halsen o nerverna utanpå kroppen o hade för en stund varit helt övertygad om att denna dag skulle sluta på akutintaget hos vetrinären.... Men jag lever o har hälsan i allra högsta grad, tack o lov!